Historien om OEE, del 2 

Sammanfattning

I detta avsnitt av Underhålls- och Produktionspodden diskuteras OEE (Overall Equipment Effectiveness) och TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte) med forskare och studenter från Linnéuniversitetet i Växjö. Fokus ligger på hur OEE används inom utbildning och akademi för att förstå och förbättra produktionsprocesser. Genom att mäta och analysera faktorer som stopptider, cykeltider och kvalitetsutfall kan företag optimera sin effektivitet och driva kontinuerliga förbättringar. Avsnittet understryker vikten av att arbeta datadrivet och att mäta för att styra och förbättra produktionens resultat.

Takeaways:

• OEE och TAK används för att mäta och förbättra utrustningseffektivitet inom produktion.
• Mätetal är avgörande – ”Det du inte mäter kan du inte styra, och det du inte kan styra kan du inte förbättra.”
• Utbildning och akademi spelar en viktig roll i att lära framtida medarbetare hur man analyserar och optimerar produktionsprocesser.
• Sex stora förluster påverkar produktionseffektiviteten, inklusive avbrott, justeringar, småstopp och kvalitetsbrister.
• Skillnaden mellan teori och praktik – verklig cykeltid kan skilja sig från den teoretiska beroende på olika produktionsförhållanden.
• Datadrivet beslutsfattande skapar bättre kontroll, säkerhet och värde i verksamheten.
• Kontinuerliga förbättringar uppnås genom att identifiera och minska tillgänglighets-, effektivitets- och kvalitetsförluster.
• Motivation och prestation ökar när både människor och maskiner utvecklas genom systematisk mätning och uppföljning.
  
  

Tidsstämplar

• 0:21 – Syftet med avsnittet: hur OEE används i utbildning för att förstå och mäta produktionseffektivitet.
• 1:15 – Vikten av mätetal och datainsamling för att kunna fatta informerade beslut.
• 3:17 – Presentation av Anna Glaner från Linnéuniversitetet och deras arbete med minifabriken.
• 3:38 – Hur OEE mäts i praktiken med PLC-stationer och automatiserad produktion.
• 7:44 – Genomgång av tillgänglig operativ tid och beräkning av OEE.
• 10:07 – De sex stora produktionsförlusterna och hur de påverkar effektiviteten.
• 12:23 – Strategier för att minska förluster och arbeta med ständiga förbättringar.
  
  

Transkribering av avsnittet

0:01
Optimera din verksamhet med underhålls och produktionspodden och Johan Petersson.

0:10
Dagens avsnitt historien om OEE del två med ett reportage från Linnéuniversitetet i Växjö.

0:21
Hej och välkomna till underhålls och produktionspodden. I dagens avsnitt så har vi träffat ett gäng från Linnéuniversitetet och det är för att vi ska prata om hur o i e används inom utbildning och akademin för att lära våra framtida medarbetare om hur vi kan mäta saker i produktion och industri.

0:46
Vi har ju som vanligt en industri som vi utgår från eftersom det är där vi tillverkar våra grejer och det är det här vi mäter våran produktion.

0:54
Och, jag tror att vi känner igenom oss i diskussionen som behandlar vilket utav problemen i produktionen som är allra störst.

1:05
Och skulle det vara så mot förmodan att vi har den gemensamma åsikt så är det svårt att kanske verifiera den för att vi inte har riktigt mätetalen för det.

1:15
Och vi brukar ju alltid prata om de här mätetalen och försöka hitta vad detta ska vara och att mäta är att veta och vi har datainsamling där data = fakta som och information är svar på frågor.

1:30
Informationen innehåller data och data innehåller ju nödvändigtvis inte information.

1:37
Men kanske den absolut viktigaste som gör varför vi måste samarbeta mellan underhåll och produktion. Det är att syftet med underhållsarbetet är ju att säkra den tekniska tillgängligheten i våra utrustningar så att vi får till att de ska gå när de ska gå. Att de går i rätt hastighet och med rätt kvalitet.

1:59
Och oavsett vad vi kallar de här olika sakerna som driftuppföljning, maskinuppföljning, produktionsuppföljning, OEE tak som vi ska lära oss snart om också som är det svenska ordet på OE är att.

2:12
Det du inte mäter kan du inte styra och det du inte kan styra kan du inte heller förbättra och.

2:20
Alla de här sakerna som vi gör i våran fabrik, oavsett vilka produkter vi gör egentligen ingår ju i ett värdeflöde. Alltså. Vi tar in någonting. Vi gör någonting med det så att det höjer sig i värde för att bli den produkt vi har tänkt oss i slutändan och ofta så pratar vi om att det här är olika processer och flöden i våran anläggning.

2:44
Och det är det här vi ska dyka djupare in i för att hitta hur mäter vi de här sakerna då och hur lär vi oss i olika utbildningar och Akademien om hur man mäter de här grejerna?

2:57
Så idag ska vi dyka rypare i då owe eller tak inom utbildning och akademin och.

3:06
Som alltid för har vi rätt information vid rätt tillfälle och till rätt person? Ja, då kommer vi ha kontroll som skapar både säkerhet, nytta och värde för oss.

3:17
Jag heter anna glaner jobbar som lärare på maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö idag så har vi använt minifabriken som ni ser här och vi har försökt möta tak tak på svenska och ge på engelska. Vissa företag använder OER så jag använder alltid både tak och OE.

3:38
Och det vi har gjort är att vi har olika PLC stationer som samverkar, så vi har en helautomatiserad process och så mäter vi tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitetsutnyttjande. Varför det är för att det är så viktigt nyckeltal som används inom industrin för att förstå hur pass bra anläggning har vi när vi mäter tak så tittar vi ju både på tal.

4:04
Stopp hur långa stopp det är handläggningsutnyttjande alltså hur pass bra effektivitet har vi? Hur pass bra fungerar anläggningen ren teoretiskt.

4:15
Och kvalitetsutbyte eller kvalitetsutnyttjande hur pass många produkter producerar vi med rätt kvalitet? Jag heter Jonna Halvarsson och jag läser maskinteknik här på LNU i Växjö. Just nu är vi i epic i ett ställe som heter minifabriken. Vi simulerar produktion av.

4:40
Jag har termometrar. Resultatet av dagens labb blev ju insikter om tak och wee.

4:46
Man räknar på det och hur det kan skilja sig från teori i praktik. Precis som Anna sa så är det ju väldigt viktigt att vi mäter de här olika sakerna och vi använder tak och oe för att mäta som är ett tal där vi då hittar den totala utrustningseffektiviteten i våra utrustningar som finns i våra fabriker och anläggningar.

5:10
Men vi mäter också för att kunna starta de här sakerna och verkligen förbättra oss. Så mäter vi också vårat utgångsläge. Var befinner vi oss var startar vi på våran väg mot ständiga förbättringar och vi mäter för att följa utvecklingen alltså hur mycket? Vad är det som händer helt enkelt att vi kommer vidare. Vi mäter också för att se effekten utav grejerna, att det verkligen blir bra saker om det är så att det skulle bli inte så bra.

5:36
Ja, men då mäter vi fortfarande och kan rätta till det. Vilket är ju positivt. Bara är det och vi räknar på vinster eftersom vi nu är.

5:46
Ett företag som då producerar varor så måste vi ju då ha en vinst på dem, annars blir man ju inte så långvarig på marknaden.

5:54
Men framförallt så mäter vi också för att en positiv utveckling har en väldigt motiverande effekt på saker och ting och det är ju både på maskiner och människor människor om man har en liten tävlingsinstinkt i sig och man kan se att man kan bli lite bättre varje dag så är det ju någonting som är positivt och något som är enkelt att hitta och sträva mot och likadant är det ju för maskinen. Den får ju också en positiv utveckling genom att vi mäter och ser till att den går lite bättre varje dag, vilket.

6:25
Gör att vi kommer underhålla den och ta hand om våran utrustning och maskin på ett bättre sätt.

6:29
Och båda de här grejerna är ju när människan och maskinen båda mår bra så blir vi ännu bättre på det vi gör och det vi mäter då, precis som Anna var inne på är ju OE eller tak då på svenska.

6:45
Och beståndsdelarna utav. Det är ju egentligen inte så svårt, utan det är ju matematik i grund och botten och vi hanterar det genom att vi har med våran arbetstid alltså hur.

6:58
Hur många timmar är vi på jobbet så det här vi ska göra det? Vi har en planerad stopptid har vi nu planerat att ha ett möte i 30 minuter? Så klart att då blir det svårt att få ihop åtta timmars arbetstid. Då blir det ju 7,5 timme. Vi hittar en tillgänglig produktionstid där där vi då får ihop de här 7,5.

7:17
Vi har stoppförluster. Vi kanske har omställningar som gör att vi får förluster för det där vi inte producerar, utan vi ställer om till en ny produkt.

7:26
Vi får ut en tillgänglig operativ tid som vi kallar det och det är ju den tid som vi har möjlighet att producera saker nu. Vi har en tidstillgänglighet. Det blir det här procenttalet som vi sedan multiplicerar med varandra för att få det totala OE värdet.

7:44
Men det som kanske är och de här är inte svåra egentligen och även de som kommer nedanför hur många vi har producerat och kassakon. Det är ju väldigt enkelt, för det ser vi antingen. Så står de färdiga på en pall till exempel. Hur många har jag gjort? Och så har jag en pall bredvid. Där är det var de som inte blev godkända och det är ju väldigt enkla saker att se och känna och ta på så att säga det som kan vara lite lurigt är ju de här.

8:09
Vad är den teoretiska cykeltiden och vad var verklig cykeltid?

8:17
Teoretisk cykeltid. Det är ju det som maskinen som vi nu har köpt utrustningen som vi har köpt en gång i tiden, är tänkt att kunna producera. Förvisso kan vi ha gjort förbättringar, modifieringar som gör att den kan gå snabbare i det här fallet så är det ju en minut per styck, alltså 60 sekunder. Det blir ju 60 stycken på en timme som ska produceras.

8:39
Men gör den verkligen det har vi gjort någon förbättringar och modifieringar som gör att den kanske går snabbare eller av någon anledning långsammare på grund av att vi skulle förhöja våran kvalitet eller något.

8:49
Den biten måste man ju ta reda på och bestämma sig för, och det är där vi hittar vårat utgångsläge.

8:56
Verklig cykeltid? Ja, det är ju.

9:00
Var det verkligen tar alltså när vi tar tid och kollar vad det är? Det kanske är så att om man ska bearbeta någonting och tillägger, när man svarvar är så stora att det tar längre tid, ja, då kommer det ju ta längre tid helt enkelt. Och då blir det den verkliga cykeltiden, alltså det som blir verkligheten.

9:22
Vi har med båda två så att med det så kan vi hitta då den verkliga utnyttjandegraden i detta och eller förlåt med den utnyttjande produktionstakten som vi kan få tag i i detta. Och det är alla de här olika delarna tillsammans som sedan blir den totala utrustningseffektiviteten som vi då kallar o eller tak och när vi multiplicerar ihop de här.

9:46
Så får vi ut det i ett procenttal och i det här exemplet så blir det 54 % och 54 %. Ja, är det bra eller dåligt spelar ju egentligen ingen roll för att det är ju vårat utgångsläge och det som vi kan börja förbättra oss ifrån.

10:07
Det som vi har till det här och är som ingår i det är det vi brukar prata om. Sex stora förlusterna. Har man en processindustri så brukar man prata om åtta stora förluster. Men nu håller vi oss till de sex stora förlusterna här, vilket är utrustningsfel och avbrott. Ställtid och justeringar alltså som vi hade omställningar, tomgång och småstopp. Alltså när det inte händer något och massa småstopp som gör att vi inte producerar den takt vi hade tänkt oss, alltså den här 60 sekunderna.

10:36
Vi kan reducerad hastighet alltså förlängd cykeltid.

10:40
Exemplet blev 1,3 defekter i processen eller då reducerat utbyte som är innebär kvalitetsförluster och vi sätter ju dem ofta på det här för att få takvärdet, då tidstillgängligheten, vilka som ingår där i anläggningsoperationseffektiviteten och kvalitetsutbytet.

11:03
Och som vi sa i början, det är ju utgångsläget som är det viktiga när vi börjar mäta de här sakerna och hur vi än vänder och vrider på det så gäller det att hitta det hitta sin tid som cykeltiden är det här för att kunna jobba med att bli lite bättre varje dag och då gör vi ju det genom att ha till exempel ett nyckeltal som kan vara halvera dina stillestånd och förluster.

11:28
Genom att vi hade bara åtta timmar som vi hade tänkt oss. Vi ville producera på, men av olika anledningar så hade vi tillgänglighetsförluster.

11:38
Som gjorde att det blev inte det. Vi har våra effektivitetsförluster och vi har våra kvalitetsförluster och här ser vi då hamnar vi ungefär på hälften, alltså 52 %.

11:51
Såsom beräkningen var, men här är det med färger för att göra det tydligare och att jobba då med ett nyckeltal som är egentligen oändligt att halvera dina stillestånd. För det kan du ju alltid göra. Innebär att vi försöker bli lite bättre på varje sak varje dag och det innebär att jag försöker göra min när tillgänglighetsförluster lite mindre. Mina effektivitetsförluster lite mindre och mina kvalitetsförluster lite mindre, vilket innebär att.

12:23
Jag får mer tid att producera i de maskiner jag har och om jag väljer att jobba tvåskift istället för treskift eller att jag vill göra fler saker och ha ett annat pris på mina produkter.

12:36
Det är olika beroende på vad man jobbar med och säljer för någonting.

12:41
Med det sagt så.

12:45
Är oe och tak ett väldigt viktigt mätetal för att ha koll på utrustningseffektiviteten och.

12:55
I och med att vi sa det här effekten och vart vi är på väg så är det ju att vi vill ju jobba med ständiga förbättringar.

13:03
Och idag tackar vi för oss för underhålls och produktionspodden och med oss har vi haft några från Linnéuniversitetet och som alltid har ju haft som har hjälpt mig med. Tekniken är ju min kollega anna Jensen som ser till att allting funkar med ljud och bild. Tack för idag.