Skip to content

Kapitel 14

RESERVDELSSTYRNING

Reservdelsstyrningen handlar om hur reservdelshanteringen ska systematiseras och struktureras för att möjliggöra en effektiv förrådshantering som ska leda till en ökad driftsäkerhet och minskad kapitalbindning.

När underhåll utförs så medför det ofta någon form av materialförbrukning. Ett haveri innebär ofta stora problem, det kan ytterligare förvärras om man inte har tillgång till reservdelar.

Utan reservdelar riskerar man stillestånd, vilket kan leda till lägre kvalitet på de producerade varorna, miljöfarliga utsläpp samt fara för personalen. För att motverka detta är det vanligt att man bygger upp ett ostrukturerat lager med väldigt många reservdelar, vilket ofta leder till en stor kapitalbindning.

En annan orsak kan vara att det ofta är svårt att planera åtgången av reservdelar då de har en varierande efterfrågan. Därför är det viktigt att det finns ett bra system för lagerhållning och hantering av reservdelar. Detta minskar riskerna för att produktionen stannar samt förenklar underhållet av utrustningen. Målsättningen med reservdelsstyrningen är att få en så låg totalkostnad som möjligt.

Totalkostnaden inkluderar kostnader för lagerhållning, administration samt olika former av bristkostnader.

Pyramiden visar reservdelsstyrningens olika huvudprocesser. I sin tur bygger de på underhållsavdelningens Vision, Strategi och Policy.

swe.Maintenance Manual_77

  • EXEMPEL PÅ RESERVDELSSTYRNING: VISION
  •  
  • • Utvalda metoder, system och samtliga medarbetare ska samverka för att åstadkomma ett kostnadseffektivt reservdelslager.

    • Vi har tydliga och konkreta nyckeltal som avspeglar hur vi lyckas med implementering av arbetssätt och kostnader i förrådet.

    • Reservdelsstyrningen är en starkt bidragande anledning till ökad driftsäkerhet i produktion.

    • Vi arbetar strukturerat och har god ordning och reda i samtliga förråd där även märkning av artiklar är tydlig och funktionell.

  • EXEMPEL PÅ RESERVDELSSTYRNING: STRATEGI

    • Vår reservdelsstrategi bygger på säker tillgång till rätt reservdelar i rätt tid. Inte alla reservdelar alltid. Artiklar registreras och kopplas mot objekt i underhållssystemet av tekniker. Uttag av förbruknings och försäkringsreservdelar registreras direkt mot jobb i underhållssystemet.

    • För att optimera förrådet gör vi behovsbedömningar och klassificeringar av artiklar för att avgöra om reservdelar ska lagerhållas eller anskaffas när behov uppstår

Mål och nyckeltal för reservdelsstyrning

Målet med reservdelsstyrningen är att få en så låg totalkostnad för reservdelshållningen som möjligt, utan att på något sätt äventyra driftsäkerheten.

En hög driftsäkerhet förutsätter att reservdelar finns tillgängliga eller att leveranstiden är så kort som möjligt. I de fall fel ändå uppstår gäller det att hitta och avhjälpa dem så fort som möjligt. Totalkostnaden inkluderar kostnader för lagerhållning, administration och olika former av bristkostnader

NÅGRA EXEMPEL PÅ NYCKELTAL VI KAN ANVÄNDA OSS AV FÖR ATT MÄTA RESERVDELSSTYRNINGEN ÄR:

  • Lagervärde och antal
  • Antal akutorder
  • Värdet av kasserat material
  • Totalkostnad (Lagerhållningskostnad + bristkostnad)
  • Stilleståndstid (Beroende på brist på reservdel)
  • Lagerhållningskostnad
  • Omsättningshastighet (Exklusive försäkringsreservdelar)
  • Lagervärde / Anläggningens försäkringsvärde

Reservdelsstyrning

Behovsbedömning av reservdelar
Underhållsaktiviteter medför ofta ett behov av att utbytesdelar finns tillgängliga på förrådet. För att undvika onödiga stillestånd i produktionen, orsakade av långa ledtider, bör man lagerhålla utvalda reservdelar som kopplas till objekt i systemet. Reservdelar som inte lagerhålls bör också registreras och kopplas till objekt för att underlätta vid beställningar.

Till återkommande underhållsaktiviteter, såsom Förutbestämt underhåll, bör man beställa reservdelar till den planerade händelsen istället för att dessa lagerhålls. Det kan automatiseras i MaintMaster. Kostnader för lagerhållning ska vägas mot kostnader som uppstår vid brist men det finns flera andra parametrar att ta hänsyn till för att kunna göra en riktig behovsbedömning, t. ex. åldringskänsligt material.

EXEMPEL PÅ UNDERLAG FÖR BEHOVSBEDÖMNING:

  • Förbrukningsstatistik
  • Leverantörssamverkan
  • Engagemang från underhållstekniker och ledning
  • Klassificering av reservdelar

Behovsbedömning av reservdelar

Klassificering av reservdelar
För att underlätta arbetet med att optimera förrådet så delas artiklar in i följande klasser:

FÖRBRUKNINGSMATERIAL

  • Artiklar som inte kan betraktas som en reservdel och kan ha en hög förbrukning eller ett lågt värde.

FÖRBRUKNINGSRESERVDELAR

  • Standardartiklar såsom givare, cylindrar och ventiler som kan användas på flera typer av utrustning, ofta med ett mindre värde och med en kort ledtid.

FÖRSÄKRINGSRESERVDELAR

  • Reservdelar som lagerhålls för att undvika långa och kostbara driftstopp. Dessa kan vara dyra och inte sällan med en lång ledtid.

Schemaläggning och registrering

Processkartan nedan visar ansvarsfördelning och förfaringssätt för registrering och inköp av reservdelar vid ett normalläge. Schemaläggningsansvarig eller tekniker är ansvarig för att schemaläggning genomförs för linje eller utrustning inom sitt givna ansvarsområde. Stöd för detta arbete kan åberopas från underhållsledning.

swe.Maintenance Manual_83Akut reservdelsbehov (ej lagerförd artikel)

Processkartan nedan visar ansvarsfördelning och förfaringssätt för registrering och inköp av reservdelar vid ett akut behov. Ansvaret för ett akut inköp ligger hos underhållsledning eller avdelningschef. Faktainsamling och beställning delegeras till underhållstekniker som kan åberopa stöd från underhållsledning.

swe.Maintenance-Manual_84

 

30 dagars gratis testperiod

inga krav, inget kreditkort

Boka en demo

Lär dig mer om systemet